Nu säljer illustratören sina Tolkien-original

Hon är en av Sveriges största och mest produktiva författare och har varit verksam i över tre decennier – men är fortfarande mest känd för att ha illustrerat de klassiska svenska utgåvorna av J.R.R. Tolkiens böcker.
Nu ställer Inger Edelfeldt ut – och säljer – sina Tolkien-målningar och skisser på Seriegalleriet i Stockholm, däribland många original som aldrig visats för allmänheten tidigare.
– I många år tyckte jag det var lite jobbigt att mest bli associerad med Tolkien. Men när jag rotade fram bilderna ur gömmorna såg jag plötsligt kvaliteter i dem igen, säger hon.

För många svenskar är illustrationer till Tolkiens böcker den första, och kanske till och med enda, kontakten med Inger Edelfeldts konstnärskap. Hennes bilder utsmyckade många av de klassiska svenska upplagorna av Tolkiens böcker och hon blev även internationellt känd med sina målningar till 1985 års Tolkienkalender.

Inger Edelfeldt är, tidvis mot sin vilja, fortfarande starkt förknippad med den klassiska fantasyserien.

– På den tiden, på sjuttio- och åttiotalet, var jag helt fascinerad av Tolkienböckerna och nästan levde i dem, så det var ett drömjobb för mig. Jag var ju bara tjugo år när jag fick första uppdraget! Den äldsta bilden vi ställer ut är från 1972, mera söt än lyckad, då var jag sexton. Nuförtiden, sen tjugo år tillbaka, kan det kännas lite märkligt att om man googlar på mig är de flesta träffarna Tolkien-illustrationer… I många år tyckte jag det var lite jobbigt att mest bli associerad med Tolkien, när jag inte ens gjorde såna bilder längre… jag stuvade undan bilderna nånstans och tyckte inte ens de var särskilt fina. Nu rotade jag fram dom ur gömmorna och såg plötsligt kvaliteter i dem igen, så då kom idén om en utställning, säger hon.

Hur fick du uppdraget att göra illustrationerna till de svenska böckerna?

– Jag fick nys om att Awe Gebers skulle ge ut en ny utgåva och sökte en illustratör. Jag hade gjort en hel drös med bilder så jag tog helt enkelt upp dem till förlaget och sökte jobbet. Att det sen också blev en kalender tror jag berodde på att Allen & Unwin (Tolkiens förlag i England) fick tips om att jag gjort bilder. En stor del av materialet på utställningen utgörs av de många skisser jag gjorde inför kalendern. Sen valde A&U ut vilka av motiven de ville ha i kalendern.

När du 1985 gjorde målningarna till Tolkienkalendern som gavs ut i England och USA blev du internationellt känd. Hur påverkade det dig?Har du fått flera internationella uppdrag efter det?

– Jag tyckte förstås att det var suveränt kul. Men så värst många internationella uppdrag blev det inte. Man får tänka på hur extremt många drivna fantasy-illustratörer det finns i världen! En kul grej var att jag gjorde ett Tarot-kort (Solen) till en fantasy-tarot-lek där alla kortmotiv gjordes av olika konstnärer. Sen gjorde jag ett par Tolkien-illos till, i boken ”Realms of Tolkien” på nittiotalet.

På utställningen på Seriegalleriet, som pågår mellan den 20:e oktober och 21:a november, kommer ett nittiotal skisser och målningar till Ringen-trilogin och andra verk av J.R.R. Tolkien, utförda mellan åren 1972 och 1995, att ställas ut.

– Det är mest skisser till kalenderbilderna, samt skisser i färg som är förslag till kalenderbilder. Jag är själv väldigt förtjust i skisser och det spontana streck och liv som kan finnas i dem, säger hon.

Hur många av dem är det som aldrig ställts ut tidigare?

– Svårt att säga exakt. En del av målningarna från sjuttiotalet och en del av kalenderbilderna har ställts ut, men i mycket blygsamma sammanhang. Inga av skisserna har ställts ut.

Kommer alla skisser och målningar vara till salu?

– Jag är väldigt fäst vid kalenderbilden av Gollum och en av en svart ryttare, dem vill jag nog behålla. Eventuellt någon bild till ur varje ”kull” av bilder. Skulle gissa att nittio procent av bilderna är till salu. Men ett par av kalenderbilderna är sålda, bortgivna eller sorgligt nog helt enkelt spårlöst försvunna… Det kommer också att finnas reproduktioner, snygga tryck, till salu av vissa bilder. Och skisserna kommer väl inte att vara så farligt dyra. Vi har inte satt några priser än, galleristen och jag, men en del av skisserna är yttepyttesmå och kommer knappast kosta en förmögenhet.

Utöver dina målningar och illustrationer är du en av Sveriges mest produktiva författare. Vilken av dina böcker är du mest stolt över?

– Rekommenderar gärna mina noveller. Det finns – fanns – en samlad utgåva av alla novellsamlingarna, under namnet ”4XEdelfeldt”.

Du brukar beskrivas som en litterär kameleont för att du lätt rör dig mellan olika genrer, vilken typ av böcker gillar du bäst själv att skriva? Novellsamlingar, romaner, ungdomsböcker, lyrik, seriealbum?

– Just nu är jag mest inne på bild, jag har en utställning till om ungefär ett år och älskar att arbeta med de bilderna. Sen gillar jag att skriva för teatern, har klämt ur mig en liten bisarr pjäs som jag lämnat in till en teater och får genomläst just nu. Och jag gillar att skriva opera- och musikallibretton.

Din debutroman ”Duktig Pojke” släpptes 1977, ungefär samtidigt som dina första Tolkien-omslag. Vad ville du främst jobba med i början av din karriär illustrationer eller böcker?

– Hoho, min storvulna men inte så realistiska plan som tonåring var att bli Världens Bästa Konstnär. Men jag tror nog att författarådran blev det jag kände mig mest driven av, då. Jag gjorde en massa illustrationer för att försörja mig, till exempel till jultallrikar, inte så inspirerande. Vill minnas att de blev så töntiga att de aldrig ens hamnade på porslinet sen. Men att göra Tolkienbilderna älskade jag.

Vem inspirerar dig, både när det gäller konstnärer och författare?

– Jag är just nu supertagen av Sofi Oksanen och Sara Stridsberg, till exempel. Tarjei Vesaas brukar jag nämna. Mare Kandre. Vad beträffar bild så kan jag nog bli inspirerad, på olika vis, av nästan vad som helst!

Vilka författares böcker har du själv i bokhyllan?

– Det är en väldigt blandad samling. Systrarna Brontë intar en specialplats. Dante Alighieri, Nina Hemmingsson, Macchiavelli, Sjón, Madeleine Hessérus, en massa om djuppsykologi och andlighet, det är en brokig blandning och det går runt i huvudet bara jag försöker komma ihåg namnen.

Vilka bilder och tavlor hänger på dina väggar?

– Om jag tittar runt där jag sitter nu, ser jag ett par reproduktioner av indiska miniatyrer och en kopia av en indisk miniatyr . I sängkammaren en litografi av Cecilia Sikström, en målning av Karin Wikström, ett broderi av Nina Bondeson, tre små Nina Hemmingsson (vi bytte bilder) en Lise Myhre-strip, Josie Ahlström, Moona Björklund och en massa annat smått och gott.

Du har under alla år sedan debuten 1977 varit enormt produktiv och i princip lyckats skriva en bok om året. Hur ser din skapandeprocess ut?

– Vad beträffar böckerna har det ofta varit så att de liksom begärt att bli skrivna. Bilderna kommer till lite mera pö om pö.

Har du tid att leva ett liv utanför ditt skapande?

– Absolut. Det är lika viktigt med vänner, min nära relation, natur, meditation och rent varande. Jag arbetar dessutom, i begränsad omfattning, med något som kallas ”Zen Coaching” – inte ”peppning” utan stödsamtal för folk som söker djupare livsmening, kan man säga helt kort.

Du har kunnat försörja dig på dina böcker och illustrationer sedan du var i 20-års åldern. Vad tror du att du hade gjort annars?

– Jag är extremt intresserad av psykologi och det existentiella över huvud taget, det präglar ju också mina böcker. Så det hade väl varit nåt sånt, mera på heltid.

Vad har du mer på gång just nu? Blir det en ny bok snart?

– Jag har en del idéer men just nu är jag mest sugen på bild. Och håll tummarna för att den bisarra pjäsen hamnar på scen!
Karin Holmberg
tipsa@aos.se.

Allt om Stockholm: Kultur, Nöje och Företag